Tankar om Bucht- släktens ursprung
Författare: Kalervo Törmänen,
2002
Texten finns även som pdf-fil för nedladdning HÄR
Gustav Larsson Bucht
Den tornedalska Bucht - släktens stamfader
är kapten Gustav Bucht (1696-1759) som med sin maka
Brita Rockstadia (1699 – 1790) och fyra
barn flyttade år 1730 från Pellonpoikas (Åkerman)
hemman i
Yliraumo by i Nedertorneå socken
och till Hannukkala hemman i Tengeliö by i Ylitornio socken.
(Tyska namnet Bucht = lahti på finska
och bukt på svenska. Bucht- namn finns på 1600-och 1800-talet
förutom i Finland, Sverige och Tyskland
även bl a i Frankrike och i Holland (se mormonernas internet sidor
www.familysearch.org). I Tyskland finns
också i dag några familjer med släktnamnet Bucht, men
släktförbindelser mellan Bucht
i Mellan-Europa och Bucht i Sverige och i Finland har man inte kunnat
utforska.)
Släktforskningen har till nu inte kunnat
hitta några skriftliga belägg på Gustav Buchts födelseort
eller om
vilka som var hans föräldrar.
Däremot finns skriftliga beskrivningar om hans personlighet och senare
livsöden i militära dokument
och kyrkoböcker. Fil doktor Erik Wahlberg (Övertorneå)
och pol mag Östen
Bucht (Kiruna) har forskat i militära
dokument.
I brist på skriftliga källor
måste man i släktforskning använda reservationer som ’sannolikt’,
’förmodligen’
och ’uppenbarligen’.
Personer som forskat släkten i Bucht
, som kanslirådet Sven Bucht (Stockholm) och vicekonsul Einar Bucht
(Hudiksvall)1 har kommit till den slutsatsen
att Gustav Bucht föddes i Uskila by i Hollola socken i
Tavastland och att hans föräldrar
var kronofogden Lars (Lauri) Zachrisson Bucht som dog cirka år 1700
och hans andra maka Helena f Juhl, födelse-
och dödsdata är obekanta.
Släktforskaren, docent Pauli Helén2
från Tammerfors konstaterar att även om det inte finns några
skriftliga belägg för Sven och
Einar Buchts slutsatser så kan man inte heller förkasta dem.
Slutsatsen om
släktförhållanden till
Bucht - släkten i Hollola understöds även av att många
av Gustavs och Britas söner
hade lika namn som medlemmar i Bucht-släkten
i Hollola. Tyvärr har Hollola församlings kyrkoböcker före
år 1771 förkommit. Att Lars
Bucht och Helena f Juhls har en familj är omnämnda i mantals-
och
domböcker men däremot familjemedlemmarna
namn är inte omnämnda i dessa.
P. Er Gadds3 omnämnande att Gustav
Bucht kom från Tyskland till svensk-finska armén är fullständigt
felaktig. Det är beklagligt att denna
Gadds åsikt har citerats även i några andra publikationer,
som t ex
Eric von Born4. Gadd och von Born anför
inte heller några bakomliggande sakskäl för sina påståenden.
Enligt militära dokument var Gustav
Bucht under hela sin militära karriär dvs. från år
1714 i Finland eller i
Västerbotten. Det är inte trovärdigt,
att en 18-årig ung pojke skulle komma direkt från Tyskland
till
Sverige-Finlands armé.
En helt annan sak är att Gustavs förfäders
någon gång i tiden kan ha kommit från Tyskland (eller
från
Holland) till Sverige eller till Finland.
Doktor Eeva Ojanen nämner i Tammela sockens historia5 att
kvartermästaren Sven Mårtensson
Bucht, som var född i Tyskland, fick år 1606 i besittning Ryhtä
hemman i Kallio by och hade hemmanet ända
till år 1625. Sven Bucht dog ca år 1637 i Tammela2. Tyvärr
anger inte Ojanen heller sin litterära
källa, som skulle bevisa Sven Buchts tyska härkomst. Vid samma
tid,
i skiftet av 1500- och 1600- talet omnämns
nära Lübeck i Ratzeburg Peter zur Bucht som förmodligen
var slottsherre1 i Ratzeburg slott. Det
finns dock inga bevis på hans släktskap med Bucht- släkten
i
Finland och i Sverige.
Lars Zachrisson Bucht var med stor sannolikhet
far till Gustav Bucht, Lars i sin tur var troligen son till
Zachris Bucht, som i sin tur var son till
ovannämnda Sven Mårtensson Bucht.
_____________
1 Sven Buchts och Einar Buchts anteckningar på 1970-talet
2 Pauli Helén: Skatteuppbördsskrivare Gabriel Buchts avkomlingar
3 Släktkalender III, Helsingfors 1960
4 Deutche Kulturgeschlecter in Finnland/Archiv f ür Sippenforschung 34 (1968):30
5 Doktor Eeva Ojanen: Tammelan Historia
I
Den gåtfulla
Bucht- släkten
Historien om den holländska sjöfararen
Niklas van der Bucht är intressant men troligen mindre sannolik. I
sin bok Sukurengas6 berättar författaren
Aura Jurva om en muntlig tradition som är känd i många
socknar i södra Finland. Enligt denna
tradition kom Niklas van der Bucht till Borgå på 1500- talet
och
idkade omfattande tjärbränning
i utmarkerna av Nyland och Tavastland.
Släktnamnet van der Bucht existerade
i Holland vid den tiden. Detta beläggs genom uppgiften om en
Margarita van der Bucht som dog år
1597 i Antwerpen . I tidskrift Genos 1/19972 (utgiven av
Genealogiska Samfundet i Finland) omnämns
att hennes make var handelsmannen Pierre Basilier.
Nuvarande Basilier – släkterna i Sverige
och Finland härstammar från Pierre och Margaritas son Adam.
I Stockholms stads tänkebok 6.7.1573
omnämns en Joen Gregersson Bucht, som var åtalad för
deltagande i planer att befria den fängslade
kungen Erik XIV. Joens slutliga öde förblev okänd.
I en annan tänkebok 8.3.1596 omnämns
Peer Bucht, som mest troligt var borgare i Stockholm. Enligt
tänkeboken överlämnade klockaren
Niels Joensson en häst till Peer Bucht. En annan sak som nämns
var
utredningen om en fullmakt för en
husförsäljning som Peer Bucht hade gett åt sin svärson,
borgaren
Hermen Fale. Fale fick behålla intäkterna
av försäljningen, mot att Fale och hans hustru, som var Peers
dotter, skulle sörja för Peers
andra dotters uppehälle. Frågan är om Peer Bucht flyttade
från Sverige
eftersom han gav fullmakt åt sin
svärson?
Och vem var Herman Bucht, som omkring år 1687 gjorde kyrkomålningar i Stockholms Storkyrka?7
__________
6 Jurva Aura: Sukurengas, Eget förlag 1951
7 Östen Bucht: Några axplock
från flydda tider, 1990