Till start

   Tankar om Bucht- släktens ursprung
     Författare: Kalervo Törmänen, 2002

     Texten finns även som pdf-fil för nedladdning HÄR

     Gustav Larsson Bucht

     Den tornedalska Bucht - släktens stamfader är kapten Gustav Bucht (1696-1759) som med sin maka
     Brita Rockstadia (1699 – 1790) och fyra barn flyttade år 1730  från Pellonpoikas (Åkerman) hemman i
     Yliraumo by i Nedertorneå socken och till Hannukkala hemman i Tengeliö by i Ylitornio socken.

     (Tyska namnet Bucht = lahti på finska och bukt på svenska. Bucht- namn finns på 1600-och 1800-talet
     förutom i Finland, Sverige och Tyskland även bl a i Frankrike och i Holland (se mormonernas internet sidor
     www.familysearch.org). I Tyskland finns också i dag några familjer med släktnamnet Bucht, men
     släktförbindelser mellan Bucht i Mellan-Europa och Bucht i Sverige och i Finland har man inte kunnat
     utforska.)

     Släktforskningen har till nu inte kunnat hitta några skriftliga belägg på Gustav Buchts födelseort eller om
     vilka som var hans föräldrar. Däremot finns skriftliga beskrivningar om hans personlighet och senare
     livsöden i militära dokument och kyrkoböcker. Fil doktor Erik Wahlberg (Övertorneå) och pol mag Östen
     Bucht (Kiruna) har forskat i militära dokument.

     I brist på skriftliga källor måste man i släktforskning använda reservationer som ’sannolikt’, ’förmodligen’
     och ’uppenbarligen’.

     Personer som forskat släkten i Bucht , som kanslirådet Sven Bucht (Stockholm) och vicekonsul Einar Bucht
     (Hudiksvall)1 har kommit till den slutsatsen att Gustav Bucht föddes i Uskila by i Hollola socken i
     Tavastland och att hans föräldrar var kronofogden Lars (Lauri) Zachrisson Bucht som dog cirka år 1700
     och hans andra maka Helena f Juhl, födelse- och dödsdata är obekanta.

     Släktforskaren, docent Pauli Helén2 från Tammerfors konstaterar att även om det inte finns några
     skriftliga belägg för Sven och Einar Buchts slutsatser så kan man inte heller förkasta dem. Slutsatsen om
     släktförhållanden till Bucht - släkten i Hollola understöds även av att många av Gustavs och Britas söner
     hade lika namn som medlemmar  i Bucht-släkten i Hollola. Tyvärr har Hollola församlings kyrkoböcker före
     år 1771 förkommit. Att Lars Bucht och Helena f Juhls har en familj är omnämnda i mantals- och
     domböcker men däremot familjemedlemmarna namn är inte omnämnda i dessa.

     P. Er Gadds3 omnämnande att Gustav Bucht kom från Tyskland till svensk-finska armén är fullständigt
     felaktig. Det är beklagligt att denna Gadds åsikt har citerats även i några andra publikationer, som t ex
     Eric von Born4. Gadd och von Born anför inte heller några bakomliggande sakskäl för sina påståenden.

     Enligt militära dokument var Gustav Bucht under hela sin militära karriär dvs. från år 1714 i Finland eller i
     Västerbotten. Det är inte trovärdigt, att en 18-årig ung pojke skulle komma direkt från Tyskland till
     Sverige-Finlands armé.

     En helt annan sak är att Gustavs förfäders någon gång i tiden kan ha kommit från Tyskland (eller från
     Holland) till Sverige eller till Finland. Doktor Eeva Ojanen nämner i Tammela sockens historia5 att
     kvartermästaren Sven Mårtensson Bucht, som var född i Tyskland, fick år 1606 i besittning Ryhtä
     hemman i Kallio by och hade hemmanet ända till år 1625. Sven Bucht dog ca år 1637 i Tammela2. Tyvärr
     anger inte Ojanen heller sin litterära källa, som skulle bevisa Sven Buchts tyska härkomst. Vid samma tid,
     i skiftet av 1500- och 1600- talet omnämns nära Lübeck i Ratzeburg Peter zur Bucht som förmodligen
     var slottsherre1 i Ratzeburg slott. Det finns dock inga bevis på hans släktskap med Bucht- släkten i
     Finland och i Sverige.

     Lars Zachrisson Bucht var med stor sannolikhet far till Gustav Bucht, Lars i sin tur var troligen son till
     Zachris Bucht, som i sin tur var son till ovannämnda Sven Mårtensson Bucht.

     _____________

     1 Sven Buchts och Einar Buchts anteckningar  på 1970-talet

     2 Pauli Helén: Skatteuppbördsskrivare Gabriel Buchts avkomlingar

     3 Släktkalender III, Helsingfors 1960

     4 Deutche Kulturgeschlecter in Finnland/Archiv f ür Sippenforschung 34 (1968):30

     5 Doktor Eeva Ojanen: Tammelan Historia I
 
 

        Den gåtfulla Bucht- släkten
 

     Historien om den holländska sjöfararen Niklas van der Bucht är intressant men troligen mindre sannolik. I
     sin bok Sukurengas6 berättar författaren Aura Jurva om en muntlig tradition som är känd i många
     socknar i södra Finland. Enligt denna tradition kom Niklas van der Bucht till Borgå på 1500- talet och
     idkade omfattande tjärbränning  i utmarkerna av Nyland och Tavastland.

     Släktnamnet van der Bucht existerade i Holland vid den tiden. Detta beläggs genom uppgiften om  en
     Margarita van der Bucht som dog år 1597 i Antwerpen . I tidskrift Genos 1/19972 (utgiven av
     Genealogiska Samfundet i Finland) omnämns att hennes make var handelsmannen Pierre Basilier.
     Nuvarande Basilier – släkterna i Sverige och Finland härstammar från Pierre och Margaritas son Adam.

     I Stockholms stads tänkebok 6.7.1573 omnämns en Joen Gregersson Bucht, som var åtalad för
     deltagande i planer att befria den fängslade kungen Erik XIV. Joens slutliga öde förblev okänd.

     I en annan tänkebok 8.3.1596 omnämns Peer Bucht, som mest troligt var borgare i Stockholm. Enligt
     tänkeboken överlämnade klockaren Niels Joensson en häst till Peer Bucht. En annan sak som nämns var
     utredningen om en fullmakt för en husförsäljning som Peer Bucht hade gett åt sin svärson, borgaren
     Hermen Fale. Fale fick behålla intäkterna av försäljningen, mot att Fale och hans hustru, som var Peers
     dotter, skulle sörja för Peers andra dotters uppehälle. Frågan är om Peer Bucht flyttade från Sverige
     eftersom han gav fullmakt åt sin svärson?

     Och vem var Herman Bucht, som omkring år 1687 gjorde kyrkomålningar i Stockholms Storkyrka?7

     __________

     6 Jurva Aura: Sukurengas, Eget förlag 1951

     7 Östen Bucht: Några axplock från flydda tider, 1990