STORFAMILJEN PÅ HANNUKKALA

Gustav och Brita hade åtta söner och en dotter. De fyra äldsta föddes under deras tid i Råneå medan de fem yngsta föddes på Hannukkala. Anmärkningsvärt vid denna tid var att samtliga barn nådde vuxen ålder.

Några utdrag om barnens livsöden:

1. Isak f.1720, d.1781Isak var länsman i Övertorneå.
Från honom och hustrun Brita Strand härstammar talrika Buchtar i Tornedalen (i Välikoski eller Keräsjoki) och i Finland Isaks sonson Petter (1790 -1820) var ryskkunnig och arbetade som translator vid läns styrelsen i Uleåborg. Efternamnet stavade han Boucht. Från honom härstammar bl.a Bouchtarna i Vasa i Finland. Från Isak härstammar även Bucht i Härnösand.

2. Petter f.i Råneå 10 juni 1722, döpt den 17 ejusdem; död 1775.
Petter var först handlande i Uleåborg,därefter i Stockholm. Återkom till Uleåborg.Gift två gånger.Två barn i första äktenskapet en son Petter som blev löjtnant i artilleriet samt en dotter Catharina.Efternamnet stavades Boucht d.v.s före Petter B. enligt punkt 1. ovan.Det andra äktenskapet i Uleåborg med änkan Maria Forbus (1728-1805) blev barnlöst.

3. Gulich (senare Julius), f.1725, d.1772 i Torneå.
Rådman i Torneå byggmästare och senare länsman. Byggde kapellet på Malören i Bottenviken. Gift, två döttrar, inga manliga ättlingar.

4. Catharina f.1727, d.1797.
Gift med löjtnant J.Planman i Vasa. Andra uppgifter om henne saknas.

5. Gustav d.y f.1730 å Hannukkala, d.1788.
Övertog Hannukkala efter sin fader. Hustrun Lisa Grape (1735 /1787) var sonsondotter till den i Tornedalen kände Arendt Grape född 1612 i Lubeck, son till seefahrermann Arendt Arendt sohn Grape och hans hustru Anna Heinrichstochter.

Gustavs son Isak blev måg hos klockaren Junelius vars hemman i Matarengi erhöll namnet Lukkari. Lukkari blev också efter namnet för Isaks ättlingar.

Äldste sonen Jakob (Jaakko), (1757-1823) köpte Hannukkala och nyttjade ofta gårdsnamnet som efternamn. Jaakkos dotter Sofia Hannukkala (1801-1862) och mågen Erkki Lantto-Hannukkala (1800-1862) övertog gården efter Jaakko, för att i sin tur överlämna hemmanet till ende sonen Juho Hannukkala (1834-1903). Juhos dotter Hulda (1877-1963) gifte sig med sin småkusin Iisakki Koivisto (1878-1934). Största delen av Hannukkala hemman kom i början av 1900-talet i deras ägo men år 1935 såldes gården i exekutiv auktion. Hemmanet var således i Buchtarnas ägo i 205 år. Iisakki Koivistos farfar Juhani (1811-1888) var Sofia Hannukkalas broder. Juhani köpte Koivisto hemman i Portimojärvi år 1840; blev således hemmansägare med efternamnet Koivisto. Medlemmar av Koivistosläkten härstammar således rakt från Gustav Bucht.

6.Anders f.1732, d.1796 i Stockholm.
Följde näst äldste brodern Petters fotspår. Blev först hand lande i Uleåborg, därefter hökare (livsmedelshandlare) i Stockholm. Gift, två döttrar. Inga andra uppgifter föreligger.

7.Lars f.1735, d.1790.Klockare i Karl-Gustavs församling.
Lars hade tre barn, Gustav, Maria och Henrik. Gustav blev sockenskrivare i Karl-Gustav; drunknade i Korpikylä fors 1827. Han efterlämnade fyra döttrar och två söner däribland Lars-Johan. Lars-Johan blev lands kanslist och lasarettsnotarie i Piteå, därefter år 1838 läns man i Överluleå. Redan första året i länsmansbefattningen uttryckte Lars-Johan kritik mot den nye landshövdingen von Hedenberg. Den 20 maj 1838 säger Lars i ett av sina brev: "Wår förmodan om det nya styrelsesättet har tyvärr,inte felslagit - den har i mitt tycke twertom öfwerträffats af verkligheten - ty wi kunde inte föreställa oss, att den person som blivit oss gifwen till Hufwudman, skulle vara så groft okunnig om alla de ämnen som tillhöra hans Embete och så vack lande i sina beslut ...... I början roade det nya sättet mig, ehuru det icke ingaf mig någon aktning eller hög tanka om knekten, men nu håller jag på att ledsna dermed och det fattas icke många steg ifrån liten aktning till missaktning."

Tio år därefter (1848) kände sig Lars illa behandlad rent av förföljd av Hedenberg och tog – efter anklagelser om dröjsmål med redovisningen - avsked från länsmanssysslan. Härefter flyttade han till Norge där han 1851 blev länsman i Kautokeino. Där mördades han av religiösa fanatiker 1852 – en rörelse som, bortsett från dess nyttjande av rusdrycker, liknade flagellan terna i 1300-talets Centraleuropa (S.Paulaharju: Lappmarks minnen.Tuchman: Enfjärran spegel.) Rörelsens ledare Lars och Aslak Hetta var för övrigt ättlingar i fjärde led från Hind rich Hansson Hetta på birkarlahemmanet Hetta i Matarengi, Övertorneå.

Lars Johans son Gustav Wilhelm Bucht blev kartograf och stod på 1880-talet för kartläggningen av bl.a de svenska fjäll massiven i Norrbotten. Under sina karteringsexpeditioner gjorde han bl.a den första bestigningen av Sarektjåkko 8 juli 1879, och Kebnekaise i juli 1880. Barometeravvägningen på Kebne kaise gav en höjd på 7.192 fot och bekräftade därmed detta fjäll som det högsta i Sverige, högre än Sarektjåkko som han ett år tidigare avvägt till 7.175 fot över havet.Under dessa fysiskt krävande expeditioner företogs de flesta första topp bestigningarna i Sverige. Det här gjordes dock inte för sportens skull, utan på grund av att den föreskrivna höjdmätnings metoden - avvägning med aneroidbarometer - förutsatte en bestigning av de fjälltoppar som höjdmättes.

8.Samuel f.1738, d.1782 i Stockholm.
Samuel följde i sina bröders Petters och Anders fotspår och blev först handlande i Uleåborg sedan i Stockholm. Han fick en son Samuel som inte hade några manliga ättlingar.

9.Gabriel f.1742, d.1815.
Gabriel blev 1772 husbonde på Iivari hemman i Torakankorva. De av hans ättlingar som blev kvar på Iivari nyttjade hemmanets namn som efternamn.En son Isak flyttade till Karungi, en annan Johan, blev husbonde på Keksi hemman nr 3 varför gården efter honom började kallas Juuso och Juuso blev också efternamn för de efterföljande hemmansägarna. Samma logik i namnändringarna skedde inom Gabriels förgreningar till Ruisniemi i Soukolojärvi, Heikki i Marjosaari, Heikinpieti i Vittaniemi, Mäkipiha i Jänkisjärvi medan Gabriels sonsonson på hemmanet Lampinen i Juoksengi kallas i kyrkböckerna Johan Gabrielsson Bucht. Johan Gabrielssons söner Karl-Johan, Isak Vilhelm och Erik August nyttjade dock enbart gårdsnamnet som släktnamn. Två av sönerna till Erik August, Johan och Henrik knöt sig dock i namnhänseende till"pappavaina" som farfar Johan kallades i familjen efter sin död 1889.

Vi har 29 besökare och inga medlemmar online