HANNUKKALA GÅRD

Image1

and fring´d with Roses Tenglio rolls his Stream (James Thomson 1700-1748)

Hannukkala gården i Tengeliö by i finska Övertorneå

Hannukkala hemman var ursprungligen belägen i Mikkolansaari jordregisterby nära Matarengi1. På Mikkolansaari hemman bodde många birkarlbönder på 1500-1600- talen: 1543-1564 Hans Nilsson, 1551-1575 Lars Nilsson, 1617-1644 Knut Hansson Oravainen och år 1695 Jöns Persson. Änkefru Margareta Arendtsdotter Grape (f. 1642, d. ca.1714), som efter sin makes död (1677) från år 1678 bosatte sig på Mikkola hemman i Mikkolansaari by, brukade sedermera även Hannukkala ödegård. Margareta var änka till bokhållare i Kengis Lars Erasmusson (Renmark?)2. Enligt doktor Erik Wahlberg överfördes hemmanet i mitten av 1600-talet till hemmanets fäbod vid foten av Aavasaksa i sluttningen ned mot Tengeliö älv.

.

Släkten Bucht kommer till Hannukkala år 1730

Doktor Erik Wahlberg berättade vid släktmötet i Matarengi den 2. juni 1990, att enligt mantalslängder var Hannukkala - få perioder undantagen – en följd av krigen ödegård från 1670- talet till år 1730. År 1730 flyttade fältväbel Gustav Bucht (1696-1759) med sin maka Brita Rockstadia (1699-1790) och fyra barn till Hannukkala från Pellonpoika hemman i Nedertorneås Yliraumo by, dit familjen hade flyttat år 1727 från Råneå. Sannolikt fick Gustav lov att förvärva gården, då han betalade skatteskulder av gårdens tidigare ägare. Systemet, att soldater fick köprättigheter till ödegårdar, var mycket vanligt efter krigen.

Gustav avslutade sitt aktiva krigarliv under Hattarnas krig 1740-423. Han erhöll löjtnants grad år 1741 och blev kapten år 1747. Om Gustavs och Britas liv på Hannukkala vet vi inte mycket, men vi kan ana, att gårdens skötsel var krävande. Gustav var dock tydligen den underofficer ”kunnig och företagsam karl”, som ledaren för den franska gradmätningsexpeditionen Pierre Louis Maupertuis den 1 augusti 1736 träffade vid Aavasaksa. Reginald Outhier4 skriver i sin bok att ”Han följde med oss för att tjänstgöra som tolk; han talade svenska lika bra som finska”.

Brita och familjens äldsta barn föddes i Råneå i Sverige och var svenskspråkiga. Vi kan förstå att i finskspråkig Tengeliö hade Brita svårigheter särskilt under de tider då Gustav var borta.

Som minne från Buchts tid finns i Torneälven söder om Aavasaksa-Matarengi bro en ö ”Puhinhieta”, numera Hannukkalansaari.

Hannukkala gård var ursprungligen ¼ mantal, cirka 800 hektar. Tingstolk Gustav d.y. (1730-1788) övertog gården efter sin far och efter honom ägaren var hans son Jakob (Jaakko) (1757-1823). Jaakko nyttjade ofta gårdsnamnet Hannukkala som efternamn. Jaakkos dotter Sofia Hannukkala (1801-1862) och sin make Erkki Lantto-Hannukkala (1800-1862) övertog hemmanet efter Jaakko, för att i sin tur överlämna hemmanet till ende sonen Juho Hannukkala (1834-1903). Juhos dotter Hulda Auroora Hannukkala (1877-1963) gifte sig med sin småkusin Iisakki Koivisto (1878-1934). Största delen av Hannukkala hemman kom i början av 1900- talet i deras ägo, men år 1935 efter 1930- talets svåra krisår såldes gården i exekutiv auktion. Hemmanet var således i Buchtarnas ägo i 205 år.

Kalervo Törmänen 2002

 

[1] Erik Wahlberg: Ylitornion pitäjän asutus keskiajalta 1860- luvulle asti (Ylitornion kotiseutulautakunta 1976)

2 Erik Wahlberg: Bondeskalden Antti Keksi, Tornedalica 45/1988 + Sture Torikka: Arendt Grape 1687-1987

3 Östen Bucht: Några axplock från flydda tider, moniste/duplikat, Kiruna 1990

4 Reginald Outhier: Matka Pohjan perille 1736-1737/ Journal från en resa i Norden 1736-1737

Vi har 17 besökare och inga medlemmar online